Skönaste medeltidsklangen i Europa, Gothems kyrkklocka
Källa: Gotlands Allehanda, tisdagen den 9 oktober 1956.
Det finns inte särskilt många kyrkklockor på ön. Gotland är Sveriges klockfattigaste landskap. Men här finns pärlan bland alla medeltida kyrkor i Europa. Kyrkklockan i Gothem är förmodligen Europas klangskönaste!
Det där uttalandet är inte ett utslag av blond lokalpatriotism. Kyrkoadjunkt Lars Holmbäck i Follingbo - en av Sveriges och Europas främsta specialister på klockor av detta slag - får medhåll av ingenjör Olof Platou, när han talar vackert om Gothemsklockan. Platou är Norges främste specialist på kyrkklockor och väl bevandrad bland klockor i sitt hemland och ute i Europa. Så det här måste vi tro på: Den utomordentliga klangskönheten i Gothemsklockan är unik i Europa och kanske överträffar den alla andra. Ingenjör Platou har en tid vistats på Gotland som sin klockforskarkollegas gäst. Var så säker om att det talats om klockor. Stora och små, vackra och fula, sköntoniga och ömkliga. Och inte har samtalen rört bara Gotlandsklockor inte. Nej här på ön finns bara 120 klockor i de 93 kyrkorna. (93? frågar ni kanske. Skall det inte vara 92, det har man väl alltid fått lära sig? Nej, pastor Holmbäck räknar med Bara ödekyrka också. Den är ingen ruin, för i den finns det en klocka! Så blir det alltså 93). Visst är många av klockorna intressanta. Som till exempel den 1374 gjutna Gothemsklockan. Men det finns klockor på annat håll också, som det kan vara värt att tala om. Ta exempelvis klockan i Kölnerdomen som vägde 27 ton och som stöptes av franska kanoner till kejsarens - inte till Guds - ära. Inte underligt att den råkade ut för den för en kyrkklocka så penibla bristsjukdomen att inte kunna ringa. Den ersattes emellertid med en ny på bara (!) 24 000 kilo. Klockgjutaren som effektuerade den beställningen hade varit tvungen att bli katolik för att få uppdraget. Kanske hade han jesuiterordet om att ”ändamålet helgar medlen” i minne. Ingenjör Platou, som inom parantes sagt är en försynt och sympatisk man med bubblande humor och sjudande klockintresse, har ett kartotek över samtliga kyrkklockor i Norge, närmare 100 stycken. Det kartoteket innehåller fotografier, teckningar, måttuppgifter och tonanalyser. De flesta klockundersökningarna har skett med ingenjör Platous egen uppfinning pantografen, mätinstrument speciellt avsedda för kyrkklockor. Pastor Holmbäck har själv ett kartotek över alla Sveriges kyrkklockor. Det är ungefär 6 000 det. Det är inte allom givet att bli en god klockforskare. Det fordras att man är musikalisk och har ett utomordentligt gott gehör. Man skall dessutom ha sinne för de akustiska lagarna och håg för de rent fysikaliska problem som är förbundna med klockor. Med mera, med mera. Medan pastor Holmbäck ännu studerade i Uppsala och funderade på att licentiera på kyrkklockor slog det honom att minst nio universitetsämnen hade lämpat sig för en licentiatavhandling på hans gebit, nämligen religionshistoria, musikhistoria, konsthistoria, folkminnesforskning, fysik, mekanik, metallurgi, kyrkohistoria och praktisk teologi. Recept på klockor Alla kan inte bli goda klockforskare - det är heller inte alla klockor givet att låta bra. Vad är det då som avgör klangen? - Formen, formen intygar de två församlade specialisterna i korus. Men det finns också mer eller mindre goda recept på klockbronsens sammansättning. Det är proportionerna mellan koppar och brons som är avgörande. 78 procent koppar och 22 procent tenn lär ge bra resultat, men sammansättningen är var klockgjutares käraste hemlighet. Hur kan man då med bestämdhet säga att den ena klockan ljuder skönare än den andra? Om smak skall man inte diskutera heter det ju och det här måtte väl röra sig omen smakfråga! Nej, menar ingenjören och pastorn, när det gäller en kyrkklockas klang så kan man med hjälp av stämgafflar bestämma tonernas renhet. Och klingar en klocka rent så klingar den också skönt. Det är alla överens om. H B Gé |
"Kyrkklockan i Gothem är förmodligen Europas klangskönaste!" |