Översvämning i Gothemån
Ur Gotlands Läns Tidning 22 mars 1850.
Gothem 13 mars 1850
Av det ihållande tövädret under sista hälften av februari och början av mars månader, hade den betydliga snömassan till större delen blivit förvandlad i vatten, som i början av förliden vecka började stiga till en ovanlig höjd i de större vattendragen. Av dessa är Gothemsån det största på Gotland, kommande med en gren från Hejdeby, Endre, Follingbo, Akebäck och Roma, med den andra från Vall, Hogrän och Atlingbo socknar, samt med en tredje ända från Hejde, Väte, Guldrupe, Vänge och Viklau, vilka förena sig i Roma myr, varefter de förenade flyta genom Dalhem, Hörsne och Gothem, samt flera större myrar.
Gothemsån fick sålunda härstädes i närheten av sitt utlopp, synnerligen känning av det med varje dag sig ökande vattenflödet. Den 6 mars komma en mängd stora isstycken och lösryckta träd och lade sig för den så kallade Asbro, i följd varav vattenmassan tryckte på bron, så att det norra och största brovalvet, omkring klockan ett på eftermiddagen, med ett förfärligt brakande störtade i vattnet och fördes av strömmen ut i det närbelägna havet. Samma dag måste den längre upp belägna gångbro rivas, på det att den inte skulle undergå samma öde som Asbro. Även Nybroarna vore i samma fara, men räddades därav, att vattnet tagit sig avlopp tvärs över vägen på ömse sidor om broarna, varigenom likväl passagen däröver nästan gjorts omöjlig. Sålunda är Gothems socken till stor del avskuren från kommunikation med det övriga Gotland. Det värsta av allt är likväl, att de raserade broarna svårligen lär kunna repareras förrän vattnet i ån åter faller ut.
Sedan 1829 kan man inte påminna sig så stort vattenflöde. Då var det likväl betydligt större än nu, ty då raserades alla tre ovannämnda broarna, och ett arbetsfolk, allmänt talat "Fångbro-Christens", boende nära den så kallade Fångbro, fick så mycket vatten in i sin stuga, att de på pallar måste lägga bräder att gå på mellan sängen och spiseln, och de måste med ekstock passera mellan stugan och uthuset, där de nödgades logera sin ko på skullen (loftet). Det sägs även, att de måste förtöja byggningen vid en större gran i närheten. I sammanhanget med förestående, kan nämnas, att en vid Möllegårds i Hörsne, med mycken omsorg anlagd kvarndamm vid samma tidpunkt blivit förstörd av påträngande vatten och is, till ej obetydlig förlust för ägaren Herr H. Alfwegren.
Gothem 13 mars 1850
Av det ihållande tövädret under sista hälften av februari och början av mars månader, hade den betydliga snömassan till större delen blivit förvandlad i vatten, som i början av förliden vecka började stiga till en ovanlig höjd i de större vattendragen. Av dessa är Gothemsån det största på Gotland, kommande med en gren från Hejdeby, Endre, Follingbo, Akebäck och Roma, med den andra från Vall, Hogrän och Atlingbo socknar, samt med en tredje ända från Hejde, Väte, Guldrupe, Vänge och Viklau, vilka förena sig i Roma myr, varefter de förenade flyta genom Dalhem, Hörsne och Gothem, samt flera större myrar.
Gothemsån fick sålunda härstädes i närheten av sitt utlopp, synnerligen känning av det med varje dag sig ökande vattenflödet. Den 6 mars komma en mängd stora isstycken och lösryckta träd och lade sig för den så kallade Asbro, i följd varav vattenmassan tryckte på bron, så att det norra och största brovalvet, omkring klockan ett på eftermiddagen, med ett förfärligt brakande störtade i vattnet och fördes av strömmen ut i det närbelägna havet. Samma dag måste den längre upp belägna gångbro rivas, på det att den inte skulle undergå samma öde som Asbro. Även Nybroarna vore i samma fara, men räddades därav, att vattnet tagit sig avlopp tvärs över vägen på ömse sidor om broarna, varigenom likväl passagen däröver nästan gjorts omöjlig. Sålunda är Gothems socken till stor del avskuren från kommunikation med det övriga Gotland. Det värsta av allt är likväl, att de raserade broarna svårligen lär kunna repareras förrän vattnet i ån åter faller ut.
Sedan 1829 kan man inte påminna sig så stort vattenflöde. Då var det likväl betydligt större än nu, ty då raserades alla tre ovannämnda broarna, och ett arbetsfolk, allmänt talat "Fångbro-Christens", boende nära den så kallade Fångbro, fick så mycket vatten in i sin stuga, att de på pallar måste lägga bräder att gå på mellan sängen och spiseln, och de måste med ekstock passera mellan stugan och uthuset, där de nödgades logera sin ko på skullen (loftet). Det sägs även, att de måste förtöja byggningen vid en större gran i närheten. I sammanhanget med förestående, kan nämnas, att en vid Möllegårds i Hörsne, med mycken omsorg anlagd kvarndamm vid samma tidpunkt blivit förstörd av påträngande vatten och is, till ej obetydlig förlust för ägaren Herr H. Alfwegren.