Märkliga händelser på Gotland
Gotlands Allehanda publicerar den 17 november 1972 en kortfattad kronologisk förteckning över märkligare händelser på Gotland under årens lopp, som de hittat i Gotlands Allehanda 1874.
1086 pest på Gotland.
1281 fångades ”domedagsfisken”.
1296 sträng vinter, man kunde gå till fastlandet.
1300 stark torka, nästan all boskap dog ut.
1302 våldsam orkan.
1306 bister vinter, man for över isen till Livland och Öland. Sälar gick långt upp i land och fångades ända vid Eskelhems kyrka.
1314 den 13 maj härjades Visby av åskeld.
1336 Pastor Jörgen i Endre dödades av en örn och fick ett minneskors.
1350 härjade digerdöden, pesten, på nytt och 8 000 människor dog på Gotland.
1375 orkan och jordbävning.
1399 fångades delfiner utanför Visby.
1522 svår storm. Lärbro kyrktorn blåste ned.
1540 svår jordbävning, Hejnums kyrka hopbands med stora träd, vilkas rotändar ännu (1874) sitter utanpå muren.
1549 Åter svår pest.
1584 svår vinter, värre än på 100 år.
1596 åska skärtorsdagen och ljungeldar.
1597 all höstsäd blev uppäten av maskar.
1610 den 7-8 mars steg havet så att vattnet gick upp på gatorna i staden.
1709 fick man så mycket snö att det gick upp över hustaken och på landet kunde folket knappt komma fram till uthusen.
1711 pest igen. 459 personer begravdes vid S:t Göran och i Sproge dog hela befolkningen ut.
1770 i mars hade man svårt yrväder och i augusti stark åska och ihärdigt regn. I september började gräset växa på nytt.
1771 svår vinter som var så sträng att inga förbindelser kunde hållas med fastlandet. Adolf Fredriks död i januari blev ej bekant på Gotland förrän i maj.
1788 sträng vinter, postjakten frös inne vid Öland, sälen gick upp på land och i Lickershamn hade en säl kommit ned genom skorstenen i en insnöad stuga till en gumma.
1809 åter sträng vinter, man fick fastlandspost under januari-maj en gång. På återfärden omkom de flesta postförarna.
1820-21 ovanligt rik återväxt och ymnigt med strömming.
1822 tidig vår, päron och körsbär blommade i mars, i april hade man 24 grader varmt och i juni 36 grader.
1086 pest på Gotland.
1281 fångades ”domedagsfisken”.
1296 sträng vinter, man kunde gå till fastlandet.
1300 stark torka, nästan all boskap dog ut.
1302 våldsam orkan.
1306 bister vinter, man for över isen till Livland och Öland. Sälar gick långt upp i land och fångades ända vid Eskelhems kyrka.
1314 den 13 maj härjades Visby av åskeld.
1336 Pastor Jörgen i Endre dödades av en örn och fick ett minneskors.
1350 härjade digerdöden, pesten, på nytt och 8 000 människor dog på Gotland.
1375 orkan och jordbävning.
1399 fångades delfiner utanför Visby.
1522 svår storm. Lärbro kyrktorn blåste ned.
1540 svår jordbävning, Hejnums kyrka hopbands med stora träd, vilkas rotändar ännu (1874) sitter utanpå muren.
1549 Åter svår pest.
1584 svår vinter, värre än på 100 år.
1596 åska skärtorsdagen och ljungeldar.
1597 all höstsäd blev uppäten av maskar.
1610 den 7-8 mars steg havet så att vattnet gick upp på gatorna i staden.
1709 fick man så mycket snö att det gick upp över hustaken och på landet kunde folket knappt komma fram till uthusen.
1711 pest igen. 459 personer begravdes vid S:t Göran och i Sproge dog hela befolkningen ut.
1770 i mars hade man svårt yrväder och i augusti stark åska och ihärdigt regn. I september började gräset växa på nytt.
1771 svår vinter som var så sträng att inga förbindelser kunde hållas med fastlandet. Adolf Fredriks död i januari blev ej bekant på Gotland förrän i maj.
1788 sträng vinter, postjakten frös inne vid Öland, sälen gick upp på land och i Lickershamn hade en säl kommit ned genom skorstenen i en insnöad stuga till en gumma.
1809 åter sträng vinter, man fick fastlandspost under januari-maj en gång. På återfärden omkom de flesta postförarna.
1820-21 ovanligt rik återväxt och ymnigt med strömming.
1822 tidig vår, päron och körsbär blommade i mars, i april hade man 24 grader varmt och i juni 36 grader.